..och det är med sorg jag säger att detta är min sista dag med familjen som Au Pair. Enda sedan i söndags har jag sagt hejdå och tagit avsked av person runt omkring. Det jag inte visste i söndags var att de hade ordnat en avskedsfest till mig. Jag trodde, eller det var vad jag blev tillsagd, att pappa M skulle ha sitt födelsedagskalas och utan att ana något gjorde jag mig redo för att fira honom. Kommer upp från mitt rum och det är bilder på mig och familjen över allt, det är blå och gula blommor och muggar, släkten börjar ramla in och ge kort till mig och inte pappa M (dock jobbade han och kom lite senare) och det jag blev så överraskad och glad över var när, helt oväntat, mina vänner visste om detta och kom hit. Det var helt fantastiskt hur Mamma B hade sett till att de kom hit.. och för min skull.

 

Det ska tilläggas att jag inte är en lipsil och det är inte många som har sett mig gråta, men när jag läste korten från familjen bröt jag ihop. "She's not a pretty crier" fick jag höra, haha, men det kan jag ta och de sa det med glimten i ögat. Detta är en helt fantastisk familj jag har träffat och det är tungt att ikväll ta mina väskor och påbörja mig resemånad. Sedan ska jag inte säga att jag ser fram emot att imorgon på förmiddagen, landa i LA och starta det jag länge har väntat på.

 

Jag kommer inte ta farväl av familjen än, jag kommer att komma tillbaka  mellan min trip och Sverige och det tackar jag för.. Klarar inte av att säga hejdå nu. Igår satt jag mamma och pappa ner, innan pappa M började jobba natt. Jag gav dem en bok om vårat år tillsammans och jag fick ett jättefint kort där de tackar för året, önskar mig det bästa och säger att det alltid finns en plats i deras familj för mig. Kommer saaaakna dom så mycket!

 

Om ni undrar vad jag gör eftersom jag inte uppdaterar bloggen alltför mycket så är det att gå ner mig. Sitter på andra sidan jorden deprimerad och övelycklig. Vilket år jag har haft och vilken resa jag kommer ha. Vilka människor jag har träffat och vilka minnen vi har skapat. Det bästa året i mitt liv är på väg att aavslutas, det är inte konstigt att det är blandade känslor. Idag är det en vacka kvar i familjen för sedan drar jag iväg på min resemånad så för tillfället packar jag för fullt, planerar sista helgen, resemånaden, alla avsked och allt annat som ska till nu på slutspurten. Därför ber jag om ursäkt, men efter ett underbart år med fantastiska människor som jag ska se till att få ett värdigt avslut med, så känner jag inte att prio ett är att blogga. Någon som är med mig? "Jag är!!!" (Malins andra halva, för er som inte visste de är är Malin schizofren och har en djävulk och en ängla sida, sedan pratar hon om sig själv i tredje person lite för ofta.) Hur som, så ska jag jobba på en liten tack present till familjen nu och eftersom klockan är 23.30 så får jag sätta igång med det nu, för snart blir det sängen.Jag kollar inte ens igenom rättstavningen eller något nu, jag bara ordbajsar och det är det jag hinner med, såååå godnatt på er <3

 

Pussar

Idag tog jag turen igen till Newark Airlport. Där tog jag farväl av mina vänner som har tillbringat veckan hos mig och min familj. Har haft det jättekul och dom två är lika galna som alltid. Det var skönt att veta att jag snart träffar dom igen, för det gjorde att det inte var lika jobbigt att säga hejdå, men avsked är ändå aldrig roligt. Hur som så har jag inte haft tid att uppdatera bloggen, för i har haft fullt upp.

Här är några av alla bilder och lite av allt vi gjorde :)

 

Cheesecake Factory...

Då kan jag checka av att jag har vart på konsert i USA. New Jerseys stolthet, "The Boss" :)

.. Ja då kommer dom och hälsar på :D Lite spontant bestämmde de sig för att komma över till Morristown och under veckan vara med mig, mina barn och min familj för att sedan ta NYC med storm. Kommer bli sååå kul :) :) Önskade att alla mina vänner kunde komma över och se hur jag har det, nu lyckades två och ni andra är också välkommna om ni har tid inom de närmsta tre veckorna.. ;)

As crazy as me.. ser fram emot att åka till Newark Airport på söndag och plocka upp dessa.. Tänk att det är fredag idag och helgen börjar, den kommer gå med storm och det innebär att de är så gott som här :)

Kärlek<3

Igår var det bara fröken K som var i centrum. Hennes present av mig när hon fylde var att jag skulle ta med henne till en bokaffär och sedan till ett hemligt ställe. När mamma B kom hem gick vi ner på mitt rum och gjorde oss i ordning. Hon ville ha samma hår som mig, lite ögonskugga, converse som jag hade och planen var att vi skulle påminna om varandra och det tror jag vill lyckades med.. lite  ;)

Jag tog henne till Barns and Nobels där hon själv fick välja sin present. Det blev en bok, bokmärke och ett megasudd, sedan var hon nöjd! :) Då tog jag henne till Frozen yoghurt i Morristown som hon älskar, sedan gick vi runt tillsammans och njöt av glassen och varandras sällskap.. Det är så skönt att få lite egentid med mina barn :) Grattis igen K.

Eftersom det var 9/11 tribute igår bestämde jag mig för att åka och se när de lös upp himlen med strålkastare från vart tornen en gång stod. Drog till West Orange där man kan se NYC skyline men bestämde att Cajsa och Viktoria skulle med också, så tog en tur till Summit först :)

När vi klev ur bilen så kände man att hela stämmningen förändrades. Det var verkligen den 11 september, det kändes i luften. Jag hade med blommor som jag kunde lägga på pappa M bästa väns namn. Brett blev bara 28 och han är långt ifrån den enda. När vi gick runt och tittade på alla namn så var det så många unga och det är så svårt att förstå vad som egentligen hände den dagen.



Där de två tornen en gång stod.

 

Idag är det en dag som alltid kommer bära med sig sorg i Amerika. Jag behöver inte säga vad som hände för 11 år sedan den 11 september, men jag kan säga att det fortfarande är en tung dag för alla här. Hela dagen på nyheterna och radion har det spelats musik till minne av de som dog i WTC och när jag åt frukost började det räkna upp alla namn av de som inte finna med oss längre.. 8.47 började de i bokstavsordning räkna upp namnen, kl. 10.00 hade de kommit till bokstaven K. Det är overkligt hur många namn det finns och för min familj som bor i NJ och har jobbat i NY så är det inte bara namn, utan en vän som nämns. Tänkte säga att det är så mycket starkare att vara här även om jag inte vad med när det hände, eller kände någon som var med, men hela landet speglas av denna händelsen. 

 

 

Bilder från Ground Zero i höstas.

 

 

Fick precis en härlig bild skickad till min av min kära Amanda. Detta är då vi ett nötskal tyckte hon.. och jag får väl hålla med. Det är heeelt underbart att jag kommer spendera min resemånad med henne <3

Idag mina damer och herrar, så är det 11 månaders- dag för fröken Johansson. Det var idag 11 månader sedan hon lämnade sin trygga hamn för att resa ut på öppet hav. Tänk vad tiden går fort och tänk att detta är det bästa jag har gjort - i heeela mitt liv. Fantastiskt, men nu är vi nera på "the final countdown", Wish me luck. 

Helgen tillbringades i Poughkeepsie, upstate NY. Det var mamma B;s bror som gifte sig och jag kan säga att det kanske inte var som ett typiskt amerikanskt bröllop efterom bruden, brudgummen också för den delen är lite Crazzzy. Men det blev ett roligt och avslappnat bröllop med fyra hundar som var med på vigseln och min flicka K var brudtärna och hade en midsommerkrams, som hennes svenska Au Pair sp käckt hade kämpat ihop ;)

Jag jobbade en del denna helgen, båda mamma och pappa var med i bröllopet så det blev till att ta hand om mina barn. Jag fick också en bonus, kusinen S som är tre år. Så den 21 åriga  fembarns mammam imponerade.... på henne själv. Tänk att jag kan hålla ordning på fem barn, alla under 8, det är inte jag som är Super Nanny, Super Nanny är uppkallad efter mig. 

Fredagen: Middag med de närmaste och "genrep" i kyrkan. Jag har inte många bilder efter som jag var lite upptagen och när jag fick möjlighet att ta bild så använde jag familjens kamera. Bara så ni vet :)


Mina fem barn! :) <3


Lördag: Jag fixade ordning mina små barn, gjorde midsommarkrans till K och sedan blev det blommor över som jag pyntade mig själv med, så sött!


Lite halvtant, men det är detta som är dresscode i amerikatt ska ni veta. De är lite old fashion ;)

Underbart att ha kusiner - Hur söta kan dom vara?? Mycket söta.