Idag har mina två kära vänner lämnat staterna för att åka hem till Sverige. Vill hedra er som två tappre vänner som försökt att öva upp mig lite i amerikas vett och etiket, även om det inte fungerat. Ni har stått ut med mig och min dåliga engelska och min falska sångröst som gärna kommer fram på shoppingturerna. Men vad gör väl de, vänner är som vänner är, mest till besvär. Eller nått sånt, håll dom kär kanske de var. Strund samma.

Puss på er mina goingar. Hoppas ni sover gott på planet nu...



Chio, på återsende!