..nu kommer den roliga delen.. Efter att ha dansat i timmar bestämde jag mig för, på helt eget bevåg att dra vidare och möta upp en kompis någonstans på Manhattan. Utan att riktigt säga att jag är på väg hoppas jag in i en taxi och åker vidare till det jag trodde skulle bli efterfesten. Glad som alltid, betalar jag min taxiresa när vi är framme och hoppas ut i hopp om att få en hejdundrans efterfest.

När jag ska be min vän komma ut och möta mig, tar jag upp mobilen ur fickan.. Mobilen? Var fasen är mobilen? Jag hade den ju i taxin.. Taxin. FAN!

Vad gör man ensam någonstans i New York, utan att veta vart man ska, utan att ha någon i närheten och framför allt utan mobil? Jag gör som jag brukar, svär högt för mig själv (på svenska såklart) sedan tar jag sats och springer ikapp en passerande polisbil. Hej, jag är blond, ensam, från Sverige, känner ingen här, vet inte vart jag är, vet inte vart jag ska och har ingen mobil. Kan ni hjälpa mig?

På ett ungefär kanske ;)

Jag förklarar allt och vi försöker ringa utan svar såklart. När dom väl frågar mig om jag har någonstans att ta vägen, så vet jag ju bara ett ställe och det var ju att gå tillbaka till festen.
"Do you need ride somwhere, mam?"

"Yes, please" säger jag och hoppar in i polisbilen utan att ha 100% på vart det låg. Men vi hittade tackvara mitt goda minne och tack vare två snälla poliser så kom jag tryggt tillbaka där jag startade. Innan jag hoppar ur bilen får jag en lapp poliserna där dom skriver upp alla ställen jag ska ringa på morgonen, för att försöka få tillbaka mobilen. Jag tackar för hjälpen och skjutsen och sedan hoppar jag ur bilen och de tre manliga receptionisterna som jobbar i byggnader kollar och frågade: Vad har du gjort nu..?

Varmt välkommen tillbaka fick jag en luftmadrass att sova på och innan jag somnade tittade jag på soluppgången över New York City!