Ja, det är ju på Prudential Center som hänget är. Igår fick jag möjligheten att följa med och titta på lite NHL igen. Egentligen skulle jag jobba kvällen eftersom det var meningen att de två äldsta, Mamma B och Pappa M skulle åka dit. Men M fick hoppa in och jobba och då kom Grandpa över och tog hand om dom små så jag fick åka med istället :) Tur för mig, mindre tur för pappa M.  




Enligt K så var småknattarne som spelade mellan perioderna mycket bättre än dom stora. Och hon var seriös.



Vet inte om det kan bli en Hockeytjej av denna som håller för öronen vaje gång dom gör mål istället för att jubla.



Devils vann över Tampa Bay Lightning med 6-4 i slutändan.



Och här hittade jag min man - Djävulen själv. Perfect match.

...Men svenskt är det! Jag kan säga att när man inte druckigt påsk- eller Julmust på ett år, så känner man riktigt hur det vattnar i munnen när man står med en flaska i handen. I Söndags var jag på Jersey Garden och man kan inte åka dit utan att göra ett besök på IKEA som är 5 minuter därifrån. Även om vi inte gick igenom affären så räcker det att gå till lilla mat- och restaurangavdelningen vid kassan och bara gå och se på allt gott man kan äta. Sånt kan göra mig extas, jag älskar att gå och lukta och ta på allt, blir som barnet själv. Chokladen då - Inget nytt att det är min drog. Köpte tre chokladkakor varav två var slut innan jag somnade den söndagkvällen (Sparar den mörka till kaffet). Sedan kom jag ju över påskmust och det det slog mig att jag senast drack det förra påsken..ETT ÅR SEDAN!!! Och ja det är klart, för påskmust dricker man ju bara på påsk!! Men nu är det så att jag räknar med julmusten såklart. Det är en liten favvo för mig och det bästa jag visste var att ha dom där små 33 cl PET-flaskorna från Nygårda alltid tillgängliga i kylen när jag var hemma. Här är must sällsynt. Här finns det på IKEA. Här är det banne mig inget God Bless America. God Bless IKEA, eller Påskmust.





På tal om det.

Snart är det påsk.

På söndag kommer mammsen, pappsen och Ida och hälsar på mig i det stora landet. Då blir det till att uppföra sig och jag tror nästan jag har glömt bort hur man gör det efter snart ett halvår!!

Kommer bli så roligt <3
Kärlek till dom!

I lördags så tog vi oss en tur till Statue of Liberty Park som ligger i Jersey City. Vi packade in ungar, cyklar, barnvagn, mamma, pappa och Au Pair, sedan begav vi oss mot lite molnigare, men trevlig destination. Pappa M tog en cykeltur med sina ny incyklade barn och Mamma B sprang efter och passade på att ta sig en joggingtur. Eftersom jag är skadad i min fot och inte kan springa så erbjöd jag mig att gå på DuckJakt med lille J och kanske, bara kanske, få honom att sova i vagnen - Vilket var omöjligt med så mycket att se.





Under jakten hittade vi...



Duck, duck och mer duck....



.... New York city och Frihetsguddinnan.



Efter dryga timmen och nöjda över våra fynd begav vi oss tillbaka till lekplatsen och mötte upp vår kära familj där.

Alla tre, Mamma B, Pappa M och jag fastnade minst en gång i ruschkanan.

Efter leken blev det mat på en Tysk bar (för ölen var bra där!) Låter logiskt med 4 barn under 8 år.   



Lille J kunde inte somna för han tyckte det var för mycket ljud, han sa "Noise" och höll för öronen.



Fråga mig inte vad W gör, inte lilla J heller för den delen ;)


Heldagar med familjen får mig alltid att känna mig hemma i ett främmande land.
Kärlek.

Igår morse så var jag, J och Simba ute på morgonpromenad i vårvädret. Våren är bara för underbar och när man ser alla blommor och knoppar på träden så kan man inget annat än le... Och när det till och med luktar vår så är det ett bevis på att den är här. Jag var lite nördig att hade kameran med mig för att ta kort på allt fina vårteckan i farten när vi (eller jag) försöker ta en lite PowerWalk.

Vi hittate Piff också, men Puff var borta!?


Love

På två dagar har de tre äldsta barnen lärt sig att cykla utan stödhjul. Igår lärde sig W och idag K och C. Kan tyckas sent för K och W som är sex och sju, men det var mer att de fick möjlighet att ta av stödhjulen och komma iväg till öppna ytor så att de kunde öva. Sedan hade vi lilla C som fyller fyra i maj. Jag var hundra på att om dom tog bort stödhjulen och gav henne ett försök så skulle hon fixa det, så stödhjulen åkte och som jag sa, visst kan hon cykla nu. Tror att det är något med att nummer tre i barnaskara är lite bättre, fräckare och klokare än dom övriga – Dock är de också vi som är dom med mest vilja, vilket är både positivt och negativt.

Jag måste passa på att tillägga detta med ordningen i syskonskaran. Efter som jag är i en familj med fyra barn och själv är uppväxt med tre systrar, så är det så otroligt roligt att se att personligheten och platsen man har i familjen är den samma, även på andra sidan Atlanten. Det ska då tilläggas att jag har mött min ärkefiende, C också kallad nummer tre eller little miss sunshine. Dock har jag ju inte nämnt att precis som jag är en ängel eller en djävul så är hon solsken eller åskmoln, men här kommer det bästa – Jag kan ju hantera det eftersom den är en minikopia av mig. Jag har berättat för mamma B och pappa M att jag var som C (kanske fortfarande är) men kanske 10 gånger värre – och det är sant. Dom tycker det är roligt när jag berättar allt som jag gjorde, men sedan brukar mamma B alltid le och avsluta med att säga: Det finns en mening med att du är här, och det är för att betala igen allt!.. och jag tror hon har rätt. Allt kommer åter och här är jag med min minikopia – Ibland lider jag med mina egna föräldrar som måste haft 20 tuffa år. ;)

Med kärlek <3

Malin

Om jag inte tjatar nog om vädret så kan jag ju tillägga att jag svettades när jag satt ute på verandan i förmiddags i bara en tunn klänning. Det är som svensk sommar här, även om det bara är vår. Jag brände mig så jag fick min härligt röda färg, efter bara ha lekt ett par timmar med barnen ute i trädgården. Detta kommer med andra ord bli en tuff sommar för lilla Morris Malin!

Några bilder från när jag och mina två små plockade upp mina två stora barn från skolan förra veckan och vi tog en utflyckt till parken.





Vi är alltid på fågeljackt! Här hittade vi till vår förtjusning två stycken.



Unade oss en liten promenad, eller mer en joggingtur för att gå lungt finns inte i denna värld för mina fyra Ninja Turtles.

 

Från oss alla, till er alla, en riktig go dag! <3

Ja, då har man provat på det unika studentlivet i USA nu också. Å andra sidan inte. Visst har jag gått en helg på College, men det var ju inte alls något märkvärdigt. Det kändes som om man var nere på högstadiet igen, den nivån var det på. Dock så var det svårare eftersom allting var på engelska och de använder sig av böcker
(i detta fall bok) som har mer avancerad engelska än vad jag är van vid både från gymnasiet och i hemmet. (För så avancerat är det inte när jag pratar med min två- och fyra åring hemma under dagarna.)

Kursen vi läste hette Celebration of Holidays och pågick då under en helg. Alla helgkurserna är anpassad för Au Pairer och som jag sa så var jag lat när jag valde denna kursen för jag visste att det skulle bli enkelt. Läraren gav av 45 minuter längre middag, hon lät oss titta på filmen The Holiday, som inte riktigt har något med firandet av amerikanska högtider, förutom namnet. Sedan så skickade hon hem oss en timme tidigare första kvällen och på söndagen 2 timmar. Man bara tackar och tar emot. Hur som helst så lärde jag mig ju lite om de amerikanska högtiderna och även om man inte kan bakgrunden och vilket datum alla dessa konstiga högtider firas så har man i alla fall hört dom nämnas

Första kvällen vi kom gick vi igenom Halloween och såklart fick man en liten goodiebag! :)




Dag två började 9.30 istället för 9.00 och för vår del började den också med en stor kaffe och M & M - En favvo för min del.



Sharing Size, som hittat!



Den klassiska gula skolbussen. Den har jag nu åkt och även om jag ser mina barn åka den dagligen så har jag själv aldrig fått testat - fram tills nu. Trångt, inte mer än 50 cm mellan sätena inte - Det var ju utmärkt att ingen hade med sig sina stora väskor då.



Eftersom jag kom in tidigare till NYC än beräknat blev det bara en liten streetwalk i det fina vädret.
När vi hittade oss en solig liten lucka bland alla skyskrapor så kunde vi roa oss genom att titta på en kille som körde någon form av yoga så nära kanten som möjligt. Vissa gillar att leva farligt.

I övrig så tillbringade jag hela helgen med Amanda och det är alltid uppskattat. Kände mig som sagt ung igen, hur man nu ska tolka det när jag inte ens fyllt 21 som är den heliga åldern i detta landet. Men det är skönt att bara ha någon att flamsa med och som är på precis samma nivå.


Nu är det skönt att veta att det bara är en helg kvar, sedan är jag färdig med det jag faktiskt flydde från - Plugget!

Dagen idag har vart underbar. Det fina värdet tillät oss att att mysa till lite extra, så då passade jag och mina två små på när vi hade tillfälle. Efter sagostunden som håller till på Morris Plains bibbla varje onsdag, tillät vi oss, eller jag eftersom det är jag som är bossen, att köpa en glass på Friendlys. Efter glass en och lite extra tvätt så bar det av på Duck Jakt! Det var så att jag en gång råkade åka förbi en damm och visa lille J några fåglar som simmade runt där, nu kan han inte lämna bilen innan han sett en "duck". En vanlig fågel funkar också, det behöver faktiskt inte vara en anka, han ser inte skillnaden. Inte jag heller.

Så duck jakt till dammen och så passade vi på att leka lite på lekparken som är en av favoriterna bland annat för att det finns en brandbil där, eller fire fuck, som J också kallar det. Efter lek och ståhej så var det hem och luncha, J gick för att sova och jag och lilla C bakade snickerskakor och sedan satt vi ute på verandan men våra böcker och solglasögon. Även om en sån här dag passerar så snabbt så blir den lång i slutändan. Det är inget negativt. Men jag har tänkt på att när man har saker under hela dagen så går det snabbt, men den blir fortfarande lång eftersom man fått gjort så mycket. Vet inte om de låter rimligt men det är så jag ser på saken! Sen är ju jag jag också. 

Nu tackar jag för mig återigen och låter sömnen ge mig lite energi till morgondagens kalasväder på 20 grader celsius och sol! Godnatt!

Efter att ha varit iväg en sväng på gymmet och sedan dragit direkt till mitt kära mall så kommer jag hem strax efter 22 redo för att äta och sedan krypa ner. När jag kommer in i huset är det till min förvåning tyst och ner släkt, min familj är egentligen riktiga natt ugglor. Så jag går in i köket och börjar göra i ordning kvällsmat, ett glas juice, yoghurt och musli och toast med ost och sylt. När jag sätter mig ner för att äta så för man en sån där känsla ni vet, sån som bara dyker upp. Jag inser helt plötsligt att det är första gången på snart fem månader som jag, alldeles själv sitter i ett tyst hus och äter kvällsmat. Det kan låta konstigt, men för det första så äter man middag här i landet runt 18-19 och då är inte en kvällsmacka aktuellt och sedan så är det alltid någon vaken. Visst har jag kommit hem senare och värmt min tallrik med mat som står så fint placerad på bänken utan att någon sitter bredvid mig, men då har dom vart i rummet bredvid och tittat på TV. och visst har jag någon gång tidigare gjort mig en kvällsmacka och te, men då har det vart någon som sitter och håller mig sällskap i köket.
Jag kan bara säga att det var helt underbart när det gick upp för mig, för vad är inte kvällsmat i det tysta någon gång ibland. Hem hemma kom jag ofta hem senare och hade kvällsmats stund ensam i köket och reflekterade inte så mycket över det, det var nog därför det blev så uppenbart idag, för det var en sån bekant känsla, men på ett nytt sätt. Det jag tänkte var att man ska uppskatta såna tillfällen när man får såna känslor. Men herregud, nu har jag skrivit alltför mycket om en kvällsmacka, tänka sig att jag kan ha så mycket att säga om de. Jag blev i alla fall mätt och nu är det sängen!

Godnatt, eller godmorgon som det snart är för er där hemma i Svärjä.

Jag hade tänkt att fatta mig kort om helgen, detta av två anledningar. #1, jag har skrivit så mycket det sista på bloggen och jag vet att bilder uppskattas mer. Och sedan #2 Jag äter Marabou chokladkaka 200 grammare och kan inte koncentrera mig så bra på skrivandet så låter bilderna säga sitt. :)

Tåg - Hoboken, Lina, Sandra och Sara




Hoboken firar St. Patricks day. Ungdomar, fylla och gröna kläder. 

Kortet taget kl 11.00



Path till NYC - Malin, Lina - Promenad genom stan



Malin's 200 grams chokladkaka slut - fortsätter ladda upp bilder på bloggen istället.



Wall street tjuren! -

Det närmsta jag kommer en "riktig tjur" och den fick jag inte ens röra - För polisen




Chinatown = chineser



Fin lykstolpe - Malin log.



The City Bakery är känd för sin varma choklad som är gjort på riktig choklad.



Och ja tack, det var i princip smält choklad som man drack.



Högt. bla. Nya WTC (vänster, left)



Path tillbaka till Hoboken, kl 17.00 - Fulla, gråtande, dansande och sjungande amerikaner.



Utgång i NYC. Söta flickor.



Dagen efter. Panini på piren i Hoboken med utsikt över så kallade "man hat tan."
 


After this - Prinsesskalas, pizza och tårta.

På vägen hem, söndagkväll - tågbyte - tåg inställt. Malin log inte.


Underbar helg i Hoboken med lilla Linis, tack och på återseende.

Fredag, underbara fredag! Det är nog lite kliché att säga om något - men är det inte sant då? Inför helgen har jag inget spikat, jag är så dålig på att planera saker så jag blir trött på mig själv. Men för er som känner mig så vet ni att jag inte gör saker jag är dålig på, jag gör bara sånt jag är bra på och resten kan kvitta. Det är nog en av anledningarna till att allt händer i sista minuten. Hur som helt, vi lever en gång och ta dagen som den kommer, varför ska jag planera mitt liv när jag vet att planer ändras vilket fall..

Denna veckan har jag jobbat sent två dagar och det känns en fredag som denna, för hur söta och gulliga mina små barn kan vara så tar dom min energi och det är faktiskt inte så många som klarar av det, eloge till dom. Jag kan passa på att berätta vad min lilla prinsessa frågade mig igår. Hon tittade på mig när vi satt och åt och så frågade hon "Blinkar ni svenskar?" Jag kunde ju inte hålla mig för skratt, hon är trots allt 6 år och jag trodde kanske att hon visste att jag var en människa som henne och att jag var ganska normal ändå efter att ha levt tillsammans med dom i över 4 månader. Tydligen så tycker hon fortfarande att jag är lite udda och speciell  som resten av svenskarna eftersom hon inte trodde att jag behövde blinka. Jag svarade med ett leende på läpparna att vi inte gör det och att jag alltid sover med öppna ögon.. Då svarade hon bara "Aaahaa!" och insåg att jag var ironisk nog och att vi svenskar också blinkar trots allt. Det är roligt vad amerikanare tror om oss.




En bild på min prinsessa som, trots att jag är svensk, gillar mig ändå! - Sedan vet jag inte hur bra hon är på att ljuga, men jag gillar tanken att vara omtyckt :)

Trevlig helg alla!
KÄRLEK <3

Igår kväll bestämde jag mig för att ta tag i mitt liv, i alla fall min kropp och se till att den blir lite böjbar. Därför stod alarmet i morse på 5.15 för att jag skulle gå upp och ta en Yoga klass. Det var ju jättebra tänk och jag kom faktiskt iväg. Även om jag hade morgonpass kl.7 på friskis hemma så är det så mycket svårare att gå upp när man inte behöver, för det var ju faktiskt så att jag var tvungen att dyka upp på friskis. Yoga klassen tror jag hade klarat sig utmärkt utan mig, men det första jag sa när jag tittade på klockan när den ringde var, ”Disciplin för fan Malin, ge dig!” Sedan funkade de bra! Det var helt okej och det var skönt att starta dagen lite annorlunda än vanligt, dock visste jag redan hur man andas, de har jag gjort hela livet, så tyckte det var lite onödigt för henne att tala om för oss att göra de hela tiden. - Hon hade väl märkt om någon slutade med de.